|
|
Ansedel Sten (d.y.) Sture1493-1520
LevnadsbeskrivningFödd 1493.Död 1520-02-03. Sten Svantesson Sture är knappt tjugo år när hans far Svante Nilsson Sture oväntat avlider. Året är 1512. Sten Svantesson är alltså ung, men han visar sig situationen mogen. Han uppvisar både kraft, förslagenhet och hänsynslöshet. Snabbt vänder han sig till allmogen för att försäkra sig om dess stöd. Därför ändrar han också sitt namn till Sten Sture (den yngre). Avsikten med namnbytet är att han skall förknippas med gamle herr Sten (Sten Sture d. ä.), som är populär hos bönderna. De ger honom också genast sitt stöd. Den svenske bonden hade många minnen förknippade med Sturenamnet. Stödd på allmogen tilltvingar sig således unge herr Sten riksföreståndarskapet efter sin fars död. Kristian II av Danmark hade stora planer för Norden. I Danmark ville han skydda bönderna och allmogen från stormännens övergrepp. Tyska Hansans handelsövervälde skulle brytas. Sverige skulle tvingas tillbaka in i unionen. Kristian var bildad och intelligent, men ytterst misstänksam och ofta rent brutal. Påvens utsände beskrev honom som en "uoma terribile", en fruktansvärd människa. Kristians närmaste förtrogna var en holländsk världshusvärdinna i Bergen, Sigbrit Willums. Han tog djupt intryck av hennes åsikter om ekonomi och politik. Han förälskade sig också i hennes dotter Dyveka, den lilla duvan. Kristian kunde räkna med hjälp av de svenska unionsvännerna. Ärkebiskopen Gustav Trolle var den mäktigaste bland dem. Han innehade borgen Stäket inte långt från Stockholm. Riksföreståndare i Sverige blev 1512 den unge kraftfulle unionsmotståndaren Sten Sture den yngre. Han lyckades inta och bränna ärkebiskopens borg. Herr Sten förmådde också riksdagen att förklara ärkebiskopen avsatt. Det var en vågad handling, eftersom bara påven fick avsätta biskopar och påven var oerhört mäktig under denna tid. De som misshagande den katolska kyrkan kunde lysas i bann och förklaras som kättare. Mot sådana behövde ingen sann kristen hålla några löften. Inte bara en person utan ett helt land kunde på detta sätt lysas i bann. Kristian II lyckades förmå påven att banlysa Sverige därför att riksdagen avsatt Gustav Trolle från hans ärkebiskopsvärdighet På vintern 1520 bröt Kristians härskaror in i Västergötland. Sten Sture mötte den danska hären på Åsundens is, utanför nuvarande Ulricehamn. Ganska omgående sårades Sten Sture. Han fördes i en släde upp mot Stockholm, men dog av sina skador på Mälarens is. På Nationalmuseum kan man se Carl Gustaf Hellqvists berömda målning över Sten Stures död. Snart hade Kristian erövrat hela Sverige utom Stockholm. Huvudstaden försvarades av Sten Stures änka Kristina Gyllenstierna. Men i början av hösten kapitulerade även Stockholm. Kristian hade då givit löfte om att allt skulle vara glömt och förlåtet. Men löften givna till kättare behövde ingen hålla. Kristian ville en gång för alla krossa unionsmotståndarna i Sturepartiet. Närmare 100 personer avrättades på Stortorget i Stockholm. Händelserna på Stortorget kom att kallas "Stockholms blodbad". Kristian har därefter i svensk historieskrivning kallats "Kristian Tyrann".
Relationer och barn
|